kröning 1521 abdikation 1654

Gustaf II Adolf fick med Margareta Slots den oäkta sonen Gustaf Gustafsson af Vasaborg. Det är därför Sverige firar nationaldag 6 juni. A-x sid 63 högt upp Schackmästarens bästa *enid**r**. 1616–22 var han lagman i det i Karl Filips hertigdöme ingående Värmland, och 1623 (K 75) blev han ett av änkedrottningens råd. Den utdelas i en klass med värdighet av riddare eller, för kvinnor och kyrkliga ämbetsmän, ledamot. Ättartavleuppgiften, att han blivit slagen till riddare 1558, det enda år han förekommer i GIR, måste vara oriktig, eftersom han namnes utan riddartitel i källor från åren 1560-62. ... Kristina abdikerar (År 1654) Missnöjet ute i landet började nu ta sig oroande uttryck. av Rubber Duck » 8 september 2003, 15:18, Inlägg An icon used to represent a menu that can be toggled by interacting with this icon. Västmanland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 179 o 191; H Söderstéen, Askersunds landsförs:s kyrka (1916); L Wahlström, Nils Reuterholm till Jakob Cronstedt 1706-07 (PHT 1908), s 136,157,162,167 o 169.Åke Hansson S: Reduktionskoll F 1:282, RA; Faderns anteckn om hans födelse i bibel i Alingsås museum; J E Almquist, a a 1961; Anjou; N FBeerståhl, Västergötlands porträttgravstenar under renässans o barock (VFT 6:7, 1969); Björkman, a a, 3, s 26; Broomé, a a 1950; C Callmer), Sv studenter i Wittenberg (1976), dens, Sv studenter i Rostock (1988); Frälseg, 2:2 o 4 (1935-76); Lags o doms; Lundqvist, a a 1928-46; G v Schoultz o L Tham, Värmland (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 269 o 275; SRP 3 o 6 (1885-91); O Walde, Biicher- und bibliotheksgeschichdiche For-schungen in ausländische Bibliotheken (NTBB 1930), s 88; Äldre handkar ang Vestergötland (VFT 11:2-3), s 135.Erik Åkesson S: Reduktionskoll F 1:282 o E 8147 (brev till Per Brahe d y), RA; Broomé; I Eriksson, Fruar på Frötuna (Uppland 2003), s 48-51; E Fernow, Be-skrivn över Värmland, 2 (1978); Frälseg, 1:2 (1935); C E Nygren, Karlstads stads hist, 1 (1934); H Petersson, Matricula regii collegii Strengnensis 1628-99 (1947), s 13; Schoultz o Tham, a a, s 216, 222, 269 o 275; N Segerstråle, Sv fideikommiss (1979); SRP 8, 10 o 15 (1898-1920); d:o: Stenografiska prot, 2; Stiernman, a a, 2; Strokirk, a a, 3 (1920).ÅkeS: Frälseg, 4:2-3 (1976); Lags o doms; [J Oden-crants,] Kongl Götha hofrätts presidenter, led:er o betjäning (1803); SjVestg; Stiernman, a a, 2; C Tersme-den, Memoarer, 1 (2. uppl, 1919), s 28, o 6 (1919), s 298; H Valentin, Frihetstidens riddarhus (1915), s 112.Namnet S i Norge: B H[ildebran]d, rec av Norsk slekthist tidsskr, 1 (PHT 1928) o 2 (PHT 1929); H Sol-lied, Gamle aetter i Sogn (Norsk slektshist tidsskr, 1, 1928), särsk s 213; dens, Gamle aetter i Sogn: Et suppl (d:o 2, 1930); dens, Svar (på sp0rsmaal 57; ibid, s 272). Kungen nämnde K våren 1564 med ståthållartitel, men den för svenskarna ogynnsamma händelseutvecklingen föranledde Erik att inför sin nämnd anklaga honom för försumlighet, och han anklagades även för att med orätt ha tillägnat sig sakfallsgods i Uppland. 1607 kröntes Kristina av Holstein-Gottorp till drottning i samband med … Sedan H:s kusinson Axel Oxenstierna (bd 28) gått i borgen för honom, blev han emellertid 1605 helt frikänd. Efter drottning Kristinas abdikation 1654 var S en av dem som eskorterade henne, då hon lämnade Sverige (jfr bd 11, s 330, 15, s 657, o 23, s 88). Kopparsticket är inramat med särskilt UV-glas som skyddar verket mot solljus. Ny!! [1] … Hantverkargatan 36, 112 21 Stockholm, Sweden. 1599 - 1604 -”-, konung. Ett forum för diskussioner kring vår historia. Troligen från 1696.Kopparsticket är inramat med särskilt UV-glas för att skydda det mot solljus.Skick: Utmärkt.Storlek: 42 x 49,5 cm med ytterram; kopparsticket … sid 62 mitt i Den började 1521 med en kröning slutade 1654 med en abdikation *********. Ur Samuel von Pufendorfs verk "De rebus a Carolo Gustavo Sveciae Rege gestis commentarioum libri septem". Under 1400-talet var ätten en av Sveriges ledande och en känd medlem var Linköpings biskop Kettil Karlsson. Han gjorde uppror mot Kristian I och var riksföreståndare 1464-1465. Ej heller har kunnat verifieras, att A var gubernator över Ostergötiand (Klingspor) eller "ståthållare över hertig Magnus' av Östergötland furstendöme 1571" (Anrep; Elgenstierna).Hans äldste son, Hans Åkesson (1552–1619) till Bjurum var häradshövding i Lysings hd i Östergötiand 1589–94, i Vartofta hd i Västergötland 1591–94 samt i Trögds hd i Uppland 1595–97 och från 1609 till sin död. färd i Dalarna 1521, då han, flyende mot norska gränsen, återhämtades av tvenne skidlöpare. Missa inte sista dag för påskspecial "2 för 1" (3 april)! STOCKHOLM Första uppl. 2NF 38: 1176 (1926). : [a] Hon efterträdde sin f Maj:ts Orden är den officiella beteckningen på fyra av Sveriges kungliga riddarordnar: Serafimerorden, Svärdsorden, Nordstjärneorden och Vasaorden inklusive tillhörande kapitel och kansli. Denne deltog från 1621 i Gustav II Adolfs krig i Livland och Preussen, bl a i striden vid Wallhof (Valle) 1626. av Mesup » 12 september 2003, 20:22, Inlägg Vid krigsutbrottet 1563 sände kung Erik honom med krigsfolk och norrländska bönder över gränsen till Norge, där han besatte både Jämtland och Härjedalen utan att möta motstånd. Se mer » Ackreditering. Hans sigill visar en kluven sköld med en bjälke i sinister fält. Den svenska kungalängden i sammanfattning i kronologisk ordning (och med osäkra uppgifter om de första regenterna). Efter reformen … Kröning) je opština u njemačkoj saveznoj državi Bavarska. Cookies help us deliver our services. Vasa län, finskt län, omfattande s. delen av Österbotten, n. delen av Han torde också ha ägt Frötuna i Rasbo i Uppland, som hans mor ärvt, och som senare var sätesgård för en av hans söner (nedan). 1606 (RR) nämns han som ståthållare på Skaraborg, och 1606-15 var han kammarråd. Utdelas av: Sveriges konung: Typ: Statsorden, kunglig riddarorden: Band: Serafimerblått: Motto: IHS: Dag: 28 april och 30 november: Behörighet: Före 1975: Svenska kommendörer med stora korset eller av första klassen av Svärds-, Nordstjärne-eller Vasaorden, utländska statschefer, andra utlänningar av synnerligen framstående förtjänst och furstliga personer. 25 talking about this. Erik Johansson är dock mest känd som far till Gustav Vasa. Från 1634 var han lagman i Ingermanland och häradshövding i Kexholms län. 1568 - 1592 Sigismund. Ett brev från försommaren 1598 nämner honom bland några av Karls motståndare, som närmat sig gränsen mot Danmark för ev flykt undan hertigen. Ackreditering är ett bemyndigande eller befullmäktigande att utföra en viss uppgift. 13 jan 1530 skrev kung Gustav till Birger Nilsson (Grip; bd 17), att denne skulle taga borgen av honom och sända honom till kungen, så att han inte skulle "undslippa", eftersom han låtit sig undfalla några ord, som röjt, att han ännu "haver en förrädare i hjärtat", så att kungen ej vågade lita på honom. © 2018  A & L ARTECTS AB. Denne bör ha varit befryndad med underhäradshövdingen i Tjust Björn S (d 1390), men dennes vapen var tre sjöblad i trepass, medan hans yngre namnes vapen var tre från sköldhörnen inskjutande sågtandade spetsar. 1633 blev han svårt sårad i slaget vid Hessisch Oldendorf. På utskottsmötet i Sthlm kom det i aug 1597 till ordväxling mellan hertigen och H. Den förre uttalade därvid de i litteraturen (Ahnlund 1933, s 58) citerade orden "Du vet aldrig vad Du bjäbbar". An icon used to represent a menu that can be toggled by interacting with this icon. Den galne brodern Magnus då, han gifte sej aldrig? Vad heter Sveriges huvudstad? I Postgång på växlande villkor undersöker historikern Magnus Linnarsson hur det svenska postväsendet var organiserat under 1600-talet. Hans andra hustru Elisabet var dotter till Axel Oxenstiernas farbror Christiern Gabrielsson eller Ochsenstern (bd 28, s 470).Den äldre av sönerna, Carl S (1621–55), blev student i Uppsala 1636 och reste 1641-45 genom de flesta av Europas länder. Besök i våra lokaler sker endast efter överenskommelse! Sofia Vilhelmina fick flera barn och det är deras ättling som så småningom blir drottning Victoria av Sverige, gift med Gustav V. Detta gör att Gustav IV Adolf är farfars morfars farfar till kung Carl XVI Gustaf. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:Soop, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2021-10-16. Öppet innehåll innebär att informationsinnehåll kan omarbetas återanvändas och vanligen även spridas fritt Begreppet är en analogi med det något äldre konceptet öppen källkod och innefattar alla former av immateriellt skapande eller media såsom texter bilder ljud och tekniska utvecklingar som publiceras i ett format som tillåter att andra kopierar och förändrar … Se ovan för kontaktuppgifter. konung 1660, myndig 1672, indrogs 1674 på grund av en av förmyndarregeringen med Frankrike avslutad allians i ett omfattande krig med Brandenburg … Ur Samuel von Pufendorfs verk om Karl X, "De rebus a Carolo Gustavo Sveciae Rege gestis commentarioum libri septem". Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida. Hennes abdikation från den svenska tronen 1654 och påföljande övergång till katolicismen var kontroversiella handlingar på hennes tid, då religiösa konflikter ännu prägla.. 04 November 2013 08:00 Mera Kristina - musik och judiska möten Drottning Kristina av Sverige (1626-1689) var en av sin tids mest berömda kvinnor. Durkslag? Erik XIV. 1523 - 1560. Oden var en mångsidig stamledare som upphöjdes till gud för att han hade så många talanger. Från Alf Henriksons fantastiska bok Svensk historia. av Kent III Johan » 24 september 2003, 13:50, Återgå till "Historia - övrigt & allmänt". I litteraturen har emellertid inte observerats, att hertigen då också gav en upplysning om H:s utseende genom att kalla honom "en förfärlig stor och långer karl". Stockholm Studies in History 96. by user. Boken tar for seg Sveriges regenter; konger og dronninger fra de første mer eller mindre mytiske høvdingene til dagens monark. Senare var S häradshövding i Ulleråkers hd i Uppland 1612-14, underlagman i Västergötland 1626–31, assessor i Svea hovrätt 1627–40 och häradshövding i Vedens hd i Västergötland 1642–omkr 1650.Hans son kammarherre Erik Åkesson S (1613–74) till Hammar i Vase sn i Värmland var landshövding i Uleåborgs län 1644–48.Dennes brorson Åke S (1682–1748) var häradshövding i Gotlands södra hd 1709-18, assessor i Göta hovrätt 1721–32 och lagman i Skåne och Blekinge 1732–47. Som son till pfalzgreven Johan Kasimir och Karl IX:s dotter Katarina hade han ingen arvsrätt till den svenska kronan. vase-vapen - SAOB. Ahlström, B, Almer, Y. och Hemmingsson, B: Sveriges mynt 1521-1977. Självständighet och maktkamp 1521–1611. av Dan Koehl » 8 september 2003, 15:28, Inlägg En av hans kusiner var Erik Johansson som avrättades under Stockholms blodbad 1520. Den från S härstammande släktgrenen kallas därför på Riddarhuset S af Limingo. Under svenska tiden användes excellens ursprungligen för de fem högsta riksämbetsmännen, drots, marsk, amiral, kansler och skattmästare, från drottning Kristinas regeringstid (1644–1654) också för riksråden, från 1773 för rikets herrar. Literaturverz. S. 111 - 135 av shark » 18 september 2003, 14:54, Inlägg Han stupade som skeppshövitsman i sjöslaget vid Ölands norra udde (jfr bd 19, s 357). av Örjan » 8 september 2003, 14:30, Inlägg Börjar med Gustav Vasas kröning och slutar med drottning kristinas abdikation. Källor o litt: Allmänt: G Anrep, Sv adelns ättartaflor, 4 (1864); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 18 (1850); Elgenstierna; J L[ied]g[re]n, Soop (SMoK 7, 1954); J Raneke, Sv medeltidsvapen, 1 (1982), s 204; O F Strokirk, Kultur- o personhist antecknar [,1] (1915), s 73-91.Ulf Siggesson: Perg:brev 4 okt 1463, RA; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 66; S Östenson, Ätten S:s stamgods (PHT 1975).Knut Ulfsson: Perg:brev 27 okt 1494, 10 nov 1498 o 14 okt 1500 o kopia av UUB:s perg:brev 26 febr 1489, RA; SBL:s kopior av X 58 (C Annerstedt, Sv medeltidens frälsesläkter) e, p 57, UUB, o av K H Karlsson, Biogr anteckmar för medeltiden, RHA; Biskop Hans Brasks släktbok; H Gillingstam, Medeltidsätten Slaweka (PHT 1947); dens, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952-53), s 317; dens, rec av Det medeltida Sverige, 1:7 (PHT 1993), s 103; dens, Brev ur askan (1996); Lags o doms; J Liedgren, Om Johan Skyttes medeltida anor (SoH 1988); A Norden, Norrköpings medeltid (1918).Harald Knutsson: J E Almquist, Bidr till den ointroducerade adliga s k Bjurums-släktens hist (PHT 1952); dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); Biskop Hans Brasks släktbok; B Broomé, Ätten Posses hist 1500-1625 (1960); Det medeltida Sverige, 1:3 o 1:6 (1982-88); GIR 1 o 3-7 (1861-77); S Kjöllerström, Västgötaherrarnas uppror (Sc 1963), s 12 o 83; Lags o doms; L-O Larsson, Gustav Vasa (2002); Lokalf; L Sjödin, Västerås möte 1527, 2 (HT 1928), s 275; STb 5 (1933); ÄSF.Knut Haraldsson: RR 1564 jan-juni, f 25 v o 184, samtjuli-sept, f 61 v, o E 4340: brev 1562, RA; Almquist, a a:n; dens, Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (SoH 1972); dens, Den jordbesittande adeln i Värmland o Dalsland 1562-63 (SoH 1973); Anteckmar från åren 1560-81 ur Hogenskild Bjelkes samkar ... (HH 20, 1905), s 166 o 185; Berättelse om Kon Erik XIV:des krönings-act o påföljande riddare-dubbning (Sthlms Magazin, 3, 1781), s 102; J Bromé, 1537-1645 (Jämtlands o Härjedalens hist, 2, 1945); Broomé, a a; H Börjeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); L Daae, En Episode af den nordiske Syvårskrig (NT för politik, ekonomi o litt, 2, 1867), s 135 f; Det medeldda Sverige, 1:2-3, 1:6 o 1:8 (1982-94); Erasmus Ludvigssons chrönika (HSH 12, 1825), s 261; Fordfik, 1 (1902); Frälseg 1:1-4:3; H Gillingstam, Ätten Hökeflychls stammoder o vapen (SoH 1961); G A Granström, Ur Sala gruvas hist intill 1600-talets mitt (1940); GIR 22-25 o 28 (1904-14); Handkar upplysande Sveriges inre förhållanden under Erik XIV:5 regering (HSH 27, 1845), s 66; J Hedberg, K artilleriet: Medeltid o äldre vasatid (1975); Konung Erik XTV:s nämnds dombok; Lags o doms; K-E Löfqvist, Från medeltidens riddarslag till nya ddens riddarutnämning (Rig, 22,1939), s 5; P Norberg, Sala gruvas hist under 1500- o 1600-talen (1978); H Normans resa till Erik XIV:s kröning 1561 (HT 1885), s 285; Offentliga handkar tillhörande konung Gustaf I:s regeringstid (HSH 2, 1816), s 63; J Rosén, Studier kring Erik XTV:s höga nämnd (1955); Rusttjensts- o andra beskattndängder från sextonde årh (HH 3, 1863), s 29 o 32; C Silverstolpe, Om Jöran Persson o Konungens nämnd (HT 1881), s 350 ff o 354 ff; SMoK; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdingamin-ne, 2 (1835); Strokirk, a a, 2 (1918); O Vaupell, Den nord Syvaarskrig 1563-70 (1891); G O F Westling, Det nord sjuårskrigets hist (HB 6,1879), s 463 f, 468, 472, 496 o 498; P H Widmark, Provinsen Hälsingland (2. uppl, 1945), s 155 ff o 160 f; AViljanti, Gustav Vasas ryska krig 1554-57, 1-2 (1957); A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522-1634 (1890), s 421.Åke Haraldsson: Sv donationskontorets arkiv F I b:21 o E 4340: brev 24 juli 1561, RA; Almquist, a a:n; Broomé, a a; Det medeltida Sverige, 1:8 o 4:4 (1994-99); Frälseg 2-4 (1934-76); GIR 28 (1914); Konung Erik XIV:s nämnds dombok, s 25 o 32; C A Klingspor, Sveriges adel under 1600-1700-talen, 1 (1876), s 277; SRA 1521-1718, 1 (1887), s 715, o 2 (1899), s 27.Hans Åkesson:KR 1597-1600 (sv), f 81, ojuni-dec 1606, f 92 v, Danica, vol 17, Muscovidca, vol 14, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 3:3: brev 26 juni 1591, o 6:10: brev 22 aug 1597 o 19 jan 1609, E 4340: brev 26 febr 1608 o 17juni 1619 samt Ericsbergsarkivets autografsam], RA; Peringskiölds ättebok, RHA; H:s antecknar om familjedata o anteckn om H:s död i bibel i Alingsås museum; N Ahnlund, Ståndsriksdagens ut-daning 1592-1672 (Sveriges riksdag, 3,1933), s 58, 77 o 396; dens, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940); H Almquist, Sverge o Ryssland 1595-1611 (1907), s 107; dens, Karl IX o Petrus Petrosa (PHT 1912); J E Almquist, a a:n 1952 o 1960; E Andrén, Mälsåker (1945), s 9 o 11 f; AOSB 1:2 o 2:12 (1896-1930); E Bensow, Fänikor o reg:n i Västergötland 1543-1631 (Skaraborgs reg:s hist, 1, 1931); T Berg, Johan Skytte (1920); E W Bergman, Reg öfver rådslag i konung Gustaf II Adolfs tid 1612-32 (MRA 2:9, 1885), s 252, 260 o 267; Bidr till lagskipningens hist under konungarne af Wasa-ätten (HSH 27,1848), s 204; E Bohrn, Ytter-Selö kyrka (Sörmländska kyrkor, 6:81, 1946), s 6 f o 15 f; A Brahes Tidebok (1920); Broomé, a a; dens, Nils Stiernsköld (1950); Calenda-ria Caroli IX (1903); A B Carlsson, De äldsta kända rådsprot:en (HT 1910), s 209 f; N Eden, Centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden (1899), s 181; dens, Den sv centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde årh (1902), s 64 f, 67, 95, 198 o 200 f; dens, Från Gustav Vasa till Karl XII:s död (Kammarkolks hist, 1941), s 39 o 43; F d S:ska arkivet på Stora Bjurum (Ex bibliotheca Trolleholmiae, 1:IX, 1901), s 16; Frälseg 1-4; R Kjellén, Riksrättsinst:s utbildn i Sveriges hist (1895), s 69; Lags o doms; S Ljung, Erik Jöransson Tegel (1939); Lokalf; B V:son Lundqvist, Falköpings hist, 1-3 (1940-46); O Mannerfelt, Skara domkyrka, IV: S:ska gravmonumentet (VFT III: 7-8, 1915), s 115; J N[ordwa]ll, Några bidr till en rådslängd för Gustaf II Adolfs regering (HT 1893), s 179 o 182; M Olsson, Sthlms slotts hist, 1 (1940), s 196; dens, Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1 (1956); S U Palme, Sverige o Danmark 1596-1611 (1942); N Runeby, Monarchia mixta (1962); SMoK; G Setterkrans, Karl IX:s högsta domstol (Sc 1962), s 383 f; SRA 1521-1718, 2, s 881, 931 o 1132, 3 (1894-1910), s 91 o 619, o 4 (1909-38), s 131, 666 o 906, samt avd 2:2:1 (1943), s 351; ST 5:1 (1903), s 219; STb, N F, 8 (1948); d:o från år 1592, 1-2, 5-8, 10 o 17 (1939-98); Stiernman, a a, 1-2 (1835-36); W Tawaststjerna, Pohjoismaiden viisikol-mattavuotinen sota (Historiallisia tutkimuksia, 11, 1929); W Tham, Axel Oxenstierna intill år 1612 (1935); dens, Lindesberg o Nora genom tiderna, 1 (1943); G Wetterberg, Axel Oxenstierna i sin tid, 1-2 (2002); Äldre handkar ang Vestergötland (VFT II: 2-3,1903), s 127 f; F Ödberg, Om stämplingarna mot konungjohan III (1897), s 189.Axel Åkesson eller Axel S: RR 1588, f 144, o Erics-bergsarkivets autografsaml, RA; brodern Hans' anteckn om A:s födelse i bibel i Alingsås museum; Ahnlund, a a 1940; J E Almquist, a a:n 1952 o 1960; Eden, a a 1899, s 181; Calendaria Caroli IX; Frälseg 1:2-3 o 4:3 (1931-76); Lags o doms; Olsson, a a 1956; G Rålamb, Sthlms gamla slott (SSEÅ 1913), s 52; SRA 1521-1718, 2, s 881, 931 o 1128, o 3, s 620 o 903; STb: N F, 8 (1948), särsk s 263, 275, 319 o 333; Wetterberg, a a.Lars Åkesson eller Lars S: Brodern Hans' anteckn om L:s födelse i bibel i Alingsås museum; J E Almquist, a a:n 1952 o 1960; Calendaria Caroli IX; Frälseg 1:2, 3:1-2 o 4:2-3; Lags o doms; SRA 1521-1718, 2, s 881, 931 o 1133, samt 3, s 602, 620 o 903; S Tunberg, Sigismund o Sverige 1597-98, 2 (1918), s 22.Erik Åkesson eller Erik S:] E Almquist, a a:n 1952 o 1960; Frälseg 1:2, 2:2-3:1 o 4:2-3; Lags o doms; SRA 1521-1718, 2, s 881, 916, 931 o 1132, samt 3, s 403.Björn S dy: Biskop Hans Brasks släktbok; Liedgren, a a 1988, s 4 f; Processus seu negocium canonizacionis b Katerine de Vadstenis (1942-46); Raneke, a a, 2 (1982), s 591; L F Rääf, Saml o anteckmar till en be-skrifn öfver Ydre hd i Östergötland [,1] (1856), s 271; SMR; Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967-76), sp 333.Björn S d ä: RA:s fotokopior av perg:brev i UUB 15 april 1384, i Västerviks läroverk 11 juni 1385 o i LSB 27 okt 1385; R Andersson, Brev i medeltida gårdsarkiv (Arkiv, samhälle o forskn 2004:1-2), s 42; Lags o doms; Liedgren, a a 1988, s 3 o 7; Raneke, a a, 2, s 443; RPB, särsk nr 1528 o 1726: Sveriges medeltida personnamn, 1, sp 324.Släktnamnets definitiva anlagande på 1620-talet: AdRP 1 (1904).Erik S(d 1632): Faderns anteckn om hans födelse i bibel i Alingsås museum; AdRP 1 (2. uppl, 1904), s 67; Ahnlund, a a 1940; dens, Gustav Adolf den store (1932), s 140 o 142; J E Almquist, Västergödands säterier år 1622 (SoH 1961); AOSB 1:1, 1:3-4, 2:1, 2:3, 2:5-6 o 2:8-9 (1888-1909); N Belfrage, Erik S o Västgöta ryttare 1622-31 (1934); dens, K Västgöta reg, 1 (1947); Bensow, a a; G Björlin,Johan Baner, 1 (1908), s 118 ff, o 3 (1910), s 684; Brahe, a a; E Brahe, Släkt-antecknar (PHT 1956); Broomé, a a:n; E Brännman, Frälseköpen under Gustav II Adolfs regering (1950); Carlander; F d S:ska arkivet på Stora Bjurum, s 8; Frälseg 1-3 o 4:2-3 (1931-76); N-G Gejvall, C-H Hjortsjö oj Lindh, Antropologiska meddekn i samband med den kulturhist undersökn av Skara domkyrka 1917-19 (FS:s i Lund förhandkar, 21:3, 1951); H v Hagemeis-ter, Materialien zu einer Geschichte der Landgiiter Livlands, 1-2 (1836-37); I Hoppe, ... Geschichte des ersten schwedisch-polnischen Krieges in Preussen (1887); B E Hyckert, Minnespenningar öfver ensk sv män o kvinnor (Numismatiska meddekn, 17, 1905), s 21 f; Lags o doms; M Liljegren, Stormaktstidens gravkor (1947); Lokalf; L Luthander, Västergötland 2 (1968), s 9 o 13; Löfqvist, a a, s 10 f; Mannerfelt, a a, s 115 o 124-139; dens, Släkten Ekeblad o dess saml på Stola (PHT 1922); C G Nordin, Minne af öfversten Erik Hansson S (SAH ifrån år 1796, 3, 1807); Notiser (PHT 1910), s 177; H Schiller, I kalesch genom Sverige (1931), s 173 o 203; dens, Gode herrar o sv män (1933), s 87-96; H Schuck, Gustavianska brev ur SA:s arkiv (1918), s 196, 198, 215, 245, 543, 545 o 550; SMoK; Å Soop, Västgötaöversten o hans ring (Ett o annat från den gamla staden Skara, 1969); SRP 1 o 3 (1878-85); L v Stryk, Beiträge zur Geschichte der Rit-terguter Livlands, 2 (1885); Sveriges krig 1611-32, 2-5 (1936-38); Underdånigt betänkande af kommit-terade för granskn af inskriptionerna å arméns fanor o standar (1893), s 49-56; B Waldén, Adliga gravar i Västra Vingåkers kyrka (PHT 1931); F W[ernsted]t, rec av Belfrage, a a 1934 (PHT 1934); H Wideen, Skara domkyrka (1953), s 24 o 26; Äldre handkar ang Ves-tergödand (VFT 11:2-3, 1903), s 134.Knut S: Reduktionskolks arkiv F 1:234, RA; Faderns anteckn om hans födelse i bibel i Alingsås museum; J E Almquist, a a 1961; Belfrage, a a:n; E Bensow, Från Breitenfeld till Fredrikshald (K Skaraborgs reg:s hist, 2, 1944); R Björkman, Det nya Jönköping (Jönköpings hist, 2, 1918), s 150, o 3, 1919, s 9 f, 35, 59, 92, 201, 242, 287, 359, 372, 375 o 471); Björlin, a a, 3, s 684; Fortifik, 1-2 (1902-06); Kammarkolks prot, 2-3 (1940-41); A Kugelberg, Biogr anteckn:ar ... (K första livgrenadjärreg:s hist, 5, 1930); G Rystad, Jönköping under stormaktstiden (Jönköpings stads hist, 2, 1965); SRP 4-11 (1886-1906); Stiernman, a a, 1; Sveriges krig 1611-32, 4-5 (1937-38); V Söderberg, Historieskrivaren Arnold Johan Messenius (1902), s 14 f. Erik S (d 1700): RR dec 1687, f 346 v-349 v, Likv 15:42, Livonica II: 119, 291 o 522 samtEricsbergsarki-vets autografsaml, RA; B Asker, Officerarna o det sv samhället 1650-1700 (1983); R Blomdahl, Förmyndarräfstens huvudskede (1963) med suppl (1964); A Bolinus, En dagbok från 1600-talet (1913), s 69, 74 o 80; Brefvexling mellan konung Carl XII o rådet (HH 1, 1861), s 90; Carlander, 2:1 (1904), s 145; G Carl-qvist, Rutger v Aschebergs dagbok (KFÅ 1918), s 27; F F Carlson, Sveriges hist under konungarne af Pfalzis-ka huset, 3 (1874), s 121 o 148, samt 5 (1879), s 170, 173 o 179; I Carlsson, På lögnens väg (1999); J Caval-lie, De höga officerarna (1981); E Dahlbergh, Dagbok 1625-99 (1912); L Dannert, Huvuddragen av Gotlands polit hist (Boken om Gotland, 2,1945); Eesti bi-ograafilise leksikoni täiendusköide (1940); J Ekeblad, Bref, 1-2 (1911-15); Fortifik, 3:1-2 o 6:2 (1908-19); Frälseg, 1 o 3-4 (1931-76); S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 2 (1946); dens, Generalen o presidenten Carl Gustaf Frölich (KFÅ 1966), s 110; A Isberg, Karl XI o den livländska adeln 1684-95 (1953); dens,Johann Reinhold Patkul o Livland åren 1699-1701 (KFÅ 1960), s 82; KK:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist, 3 (1919); O Liiv, Die vvirt-schaftliche Lage des estnischen Gebietes am Ausgang des XVII.

Anställda Vellinge Kommun, Socialstyrelsen Stöd Till Barn Och Unga Med Funktionsnedsättning, Psykiatriska Kliniken Linköping, Gymnasieantagningen Västmanland, Udda Sevärdheter Småland, Barn Till Narcissistisk Pappa, Varför Anlita Mäklare, Hjärnans Utveckling ålder,